Återhämtning från en destruktiv relation

27/03/2026

Hej,

Hoppas att du mår bra!

Jag sitter här i soffan och småler för mig själv.

Det har nu gått 6 år sedan jag opponerade min c-uppsats inom sociologi.

Jag skrev om ett ämne som berörde mig djupt och jag fick möjligheten att intervjua tre fantastiska kvinnor om medberoende vilka lämnat en destruktiv relation med en missbrukande/beroende partner.

Att sätta gränser, prioritera sig själv, lyssna till sina egna känslor och behov blev avgörande för deras hälsa.

Idag arbetar samtliga kvinnor med att hjälpa andra.

Då jag var under tidspress och själv gick på sparlåga skapade jag en kreativ bubbla för mig själv för att få c-uppsatsen i hamn. Jag förstod att det var det som behövdes.

För att kunna gå in i denna kreativa bubbla och bara skriva bad jag om hjälp och stöd. Mina föräldrar såg till att min dotter fick härligt sällskap och god mat efter skolan. Jag är evigt tacksam för allt stöd jag har fått genom åren och har inte tagit det för givet.

Utöver resultat av studien skrev jag bland annat om uppbrottsprocessen, återhämtning och läkningsprocessen. Jag skrev utefter den kunskap jag hade just då.

Ett litet utkast från c-uppsatsen avseende fyra strategier att återhämta sig:

"Att berätta för andra att man är medberoende kan vara svårt och att söka hjälp är ett personligt beslut att ta. Arnold (1990) beskriver fyra strategier för att återhämta sig från en relation där man varit medberoende, vilket innebär en läkningsprocess under en lång period:

1) Bryta förnekelsen och acceptera att man är medberoende.

2) Observera sig själv utifrån olika vanor och beteenden för att identifiera i vilka situationer som medberoendet ger sig uttryck. "Medberoendeantennen" blir extra känslig och man försöker undvika att få en "medberoendeattack". Under attackerna är det vanligt att känna sig som en dålig person, därför är det viktigt att påminna sig själv att man har det bra.

3) Gränssättning för att låta varje person ansvara för sin specifika situation. Genom att fastställa var ens egna gräns går lär man sig skilja på vad som är och vad som inte är mitt problem. Om en närstående/kollega har ett problem är det inte den medberoendes ansvar att göra saker bättre.

4) Tid och utrymme för att tänka på vad man egentligen själv vill. Att sätta gränser kan vara svårt, därför är det bra att se till att man får tid och utrymme innan man tar några beslut.

Om du är intresserad av att läsa om kvinnornas resa och visdom är du välkommen att kontakta mig här. Jag skickar dig då en PDF om du önskar.

Johansson, L. (2020). "LYSSNA PÅ MINA EGNA BEHOV, KÄNN MINA EGNA KÄNSLOR OCH IFRÅGASÄTT VARENDA TANKE" En kvalitativ intervjustudie om tre medberoende kvinnors brytpunkt och läkningsprocess efter att ha lämnat sin beroende/missbrukande partner [Kandidatuppsats, Göteborgs universitet]

Vill du veta mer om mig, välkommen att klicka här.

Önskar dig en fin kväll!

/ Linda

Återhämtning från en destruktiv relation

Advanced settings